Näringsguiden

Biotin är ett vattenlösligt vitamin och tillhör B-vitaminerna. Det ingår i energiproduktionen genom omsättning av kolhydrater, proteiner och fetter, och behövs för produktionen av RNA och DNA, cellsignalering och fostrets utveckling i livmodern.

Biotin är också nödvändigt för normala slemhinnor, starka naglar och frisk hud. Det används för tillverkningen och utsöndringen av insulin samt för att omvandla aminosyror till glukos i levern.

Större delen av biotinet i maten är bundet till protein. Matsmältningsenzymer bryter ned det proteinbundna biotinet som vi får i oss via kosten. Fritt biotin absorberas snabbt genom hela tunntarmen och det mesta lagras i levern.

De flesta livsmedel innehåller små mängder biotin. Större mängder finns i inälvsmat som lever, samt äggula, fisk, kött, frön, nötter och vissa grönsaker (bland annat sötpotatis). Biotinhalten i maten kan variera beroende på växtsort och säsong. Olika bearbetningstekniker (till exempel konservering) kan minska biotininnehållet i maten.

Våra tarmbakterier kan också tillverka biotin, men det är inte känt hur mycket av kroppens totala behov som produceras i tarmen.

Proteinet avidin som finns i rå äggvita binder till biotin i kosten och förhindrar att det tas upp i tarmen. När äggvitan upphettas vid tillagning, denatureras avidinet, vilket innebär att det inte längre kan störa upptaget av biotin i kroppen.

Det finns inga nordiska rekommendationer för dagligt intag, men enligt amerikanska National Academy of Sciences är 30 mikrogram per dag ett tillräckligt och säkert intag.

Normalt täcker matens innehåll behovet av biotin. Det genomsnittliga intaget av biotin från en västerländsk kost antas vara omkring 35–70 mikrogram per dag.

Biotinbrist är sällsynt. Ren biotinbrist förekommer bara vid brist på enzymet biotinidas på grund av en metabol defekt och vid Leiners syndrom, en ovanlig hudsjukdom. Allvarlig brist hos friska människor som äter en vanlig, varierad kost har aldrig rapporterats.

Gravida och ammande kvinnor kan drabbas av måttlig brist trots ett tillräckligt intag via kosten. Personer som äter ensidig kost kan också drabbas, framför allt de som äter rå äggvita dagligen under längre tid.

Personer som fått intravenös näring under lång tid, alkoholister och personer med nedsatt näringsupptag, som vid Crohns sjukdom, har också större rist för brist på biotin.

Symtom på biotinbrist uppträder vanligen gradvis och kan leda till neurologiska problem som känselstörningar, depression, krampanfall och hallucinationer. Andra tecken är röda, flagande utslag runt ögon, näsa, mun och perineum, håravfall, torra ögon, konjunktivit och sköra naglar.

Det finns ett fåtal tillförlitliga sätt att mäta biotinhalten i kroppen. Hos friska vuxna är koncentrationen av biotin 133–329 pmol/liter i serum och 18–127 nmol /24 h i urin. Onormalt låg urinutsöndring av biotin tyder på brist.

Serumhalten av biotin är ingen bra indikator på måttlig biotinbrist eftersom den inte minskar tillräckligt för att marginella förändringar ska synas.

Den mest tillförlitliga markören för biotinstatus är biotinylerat MCC (metylkrotonyl CoA-karboxylas) och propionyl-CoA-karboxylas i vita blodkroppar.

Biotintillskott förekommer oftast i form av isolerat biotin eller biocytinkomplex som framställts av bryggerijäst. Biotin finns som enskilt tillskott och i produkter som innehåller ett komplex av B-vitaminer samt i vissa multivitamin-mineralprodukter

Stora doser biotin som oralt tillskott ökar halten av biotin och dess metaboliter i serum. Upptaget av fritt biotin är 100 %, även i farmakologiska doser upp till 20 mg per dag.

Det finns inga kända fall av överdosering. I studier av patienter med brist på enzymet biotinidas har inga biverkningar uppstått vid orala doser på 10–50 mg/dag och upp till 200 mg/dag eller 20 mg intravenöst biotin per dag.

Om du tar mycket höga doser av biotin (10–300 mg biotin per dag) ska du alltid berätta det för vårdpersonal när du gör provtagningar. Stora mängder fritt biotin kan ge falska svar vid labbprover som använder en metod som kallas biotin-streptavidin-teknik. Den används vanligtvis för att mäta halter av bland annat hormoner (till exempel sköldkörtelhormon), kolesterol och 25-hydroxivitamin-D. En enda dos om 10 mg biotin kan störa prover som tagits inom 24 timmar efter intag av kosttillskott.

Antiepileptika: I en studie av 264 personer som behandlades med läkemedel mot epilepsi i minst ett år hade deltagarna signifikant lägre biotinhalt i serum jämfört med kontrollgruppen. Läkemedlen som ingick i studien var karbamazepin, primidon, fenytoin och fenobarbital. Några andra mindre studier har fått liknande resultat. Orsaken kan vara att medicinerna ökar nedbrytningen av biotin i kroppen.