Inflationen fortsätter och matpriserna skenar.  Låginkomsttagarna drabbas värst. Alltfler har inte längre råd att sätta nyttig och näringsriktig mat på bordet. Och denna skara ökar hela tiden. 

Att inte äta hälsosam mat har långtgående negativa effekter. Mindre hälsosam mat, som är den billigare maten, innehåller mycket kolhydrater samt olika tillsatsämnen, som påverkar vår metabolism negativt. På sikt betyder detta större risk för att utveckla metabola sjukdomar som exempelvis högt blodtryck, övervikt, diabetes typ 2. Att vanligt folk inte har råd att köpa hälsosam mat underminerar folkhälsan.

Vi behöver äta näringsriktig mat dagligen med mycket färska grönsaker och frukt, spannmålsprodukter, mejeriprodukter samt en mindre mängd kött- eller fisk några gånger i veckan.

Vårt intag av rätt sorts näringsriktig kost är en av grundstenarna för vår hälsa. Det har ett stort antal studier kartlagt. Vi behöver få i oss kolhydrater, proteiner samt fett i lagom mängd och dessutom livsnödvändiga mineraler och vitaminer för att vår hälsa ska kunna förbli optimal. Dessutom är det viktigt att dagligen äta färska grönsaker och frukt.

Alla ovanstående matvaror är basmatvaror, det vill säga att vi förbrukar dessa dagligen. Det är inga sällanköpsvaror eller lyxköp.
Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör vi konsumera minst 500 gram grönsaker och frukt (grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt och bär) om dagen. Enligt samma källa ska vi inte konsumera mer än sammanlagt 500 gram kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt i veckan (motsvarar 600 till 750 gram rått kött). En mindre del av 500 gram kan utgöras av charkuteriprodukter. Fisk bör vi äta 2 till 3 gånger i veckan, varav en gång fet fisk. Vi bör även äta ett par matskedar nötter och frön om dagen.

I Livsmedelsverkets kostråd står det ingen rekommenderad mängd för dagligt intag av kolhydrater från bröd, gryn, pasta och ris, samt för mejeriprodukter, matfetter, kött från fågel och ägg.
Ska vi följa Livsmedelsverkets rekommendationer innebär detta två kilo frukt och grönsaker dagligen för en familj med två tonårsbarn. Det är nästan 15 kg frukt och grönsaker i veckan. 
En ny uträkning från 2025 visar att mat för en vuxen (31 – 60 år) är 3 730 kr per månad. Där har man räknat på att all mat lagas i hemmet, något som inte är verkligheten för många (kronantillmiljonen.se publicerad 2025-01-13). Det är en kostnad på ungefär 15 000 kr i månaden för ovanstående familj med två tonårsbarn.

På Statistiska Centralbyråns hemsida (scb.se) finns det diagram över ökningen av konsumentprisindex (KPI) från år 1980 och framåt. KPI-värdet mäter den procentuella förändringen av priserna jämfört med basåret 1980. Om till exempel KPI för ett visst år är 300, så betyder det att priserna har stigit med 200 procent jämfört med priserna 1980. 
Av denna tabell för prisökningen av olika varor och tjänster i Sverige kan följande avläsas: Mellan år 2020 och 2024 har priset på fisk ökat med ca 35%. Priset på mjölk, ost och ägg har haft nästan samma prisökning där priserna har stigit med mer än 30%. Bröd och spannmålsprodukter har stigit med ungefär 27% i pris. Priset på kött har ökat med ca 25% och priset på grönsaker med cirka 23%. Den största prisökningen mellan år 2020 och 2024 har priset på kaffe, te och kakao haft, med en ökning av mer än 50%.

De nyttiga och ur näringssynpunkt viktiga matvarorna har ökat mest i pris. Grönsaker och frukt, mjölk och mejeriprodukter, kött och fisk och kaffe, te och kakao har haft en ungefär 25 till 50 procentig prisökning under de senaste fyra åren. Det är just dessa matvaror som utgöra basen för vår föda.

Dessutom har vissa varor kraftiga prisökningar säsongsvis. Det gäller inte minst grönsaker och fukt vars priser kan vara det dubbla under vissa perioder på året. Exempel på detta är tomater, gurka och paprika, som alla tillhör våra baslivsmedel.

Sammanfattningsvis har priserna på livsmedel ökat med ungefär 27% mellan åren 2020 och 2024. Under samma period har bostadskostnaderna stigit med 38%, för hälso-och sjukvård med cirka 13%.

Även hyres- och bostadsrättsavgifter höjts markant de senaste åren, därtill tillkommer den höga räntan för bostadsägare. Räntorna har under denna tidsperiod höjts till minst det dubbla. Allt detta drabbar också dem som har minst marginaler.

Högkostnadsskyddet för läkemedel höjs också och detta drabbar i första hand pensionärerna och i synnerhet dem med låga pensioner.
Säkert innebär allt detta inget större problem för dem med hög inkomst men det är fakta att låginkomsttagare ordentligt känner av dessa prisökningar i sina plånböcker. Faktum är att en stor del av befolkningen är låginkomsttagare. För att inte nämna stora grupper av pensionärer, vars pensioner inte ökar i takt med inflationen.
Följande fakta finns att läsa på Ratsit i januari 2021: ”Nästan 300 000 personer över 66 år är låginkomsttagare, vilket innebär en total månatlig inkomst på som mest 11 000 kr. Av dessa är drygt tre fjärdedelar kvinnor. Enligt den oberoende tjänsten minPension bör en pensionär i Sverige som minst klara en budget på 15 000 kr i månaden före skatt (ratsit.se/info/statistik/inkomstklyftor).

Ovanstående siffror är från år 2021 och nyare siffror vore intressant att se. Samtidigt som  inflationen sedan dess har ökat markant. 
Det märks att fattigdomen sprider sig i Sverige. Antalet människor som går till välgörenhetsmatbutiker, där skänkt mat med kort bäst-före-datum säljs till låga priser, har fördubblats på bara ett år.
Enligt en ny studie från tjänstepensionsföretaget Alecta publicerad i oktober 2024 finns det nu fler ”fattigyngre” än ”fattigpensionärer”. Under hösten 2024 har Alecta fokuserat på de 15 procent av svenskarna som, oavsett ålder, har allra lägst inkomst efter skatt. Det visar att fler yngre än äldre har låga inkomster och det är gifta personer snarare än ensamstående som är överrepresenterade bland de med lägst inkomst före skatt. Det visar siffror från SCB som Alecta analyserat (Alecta.se). 

I Sverige finns det ungefär 1,2 miljoner barn och ungdomar mellan 0 och 19 år enligt SCB:s befolkningspyramid uppdaterad i februari 2025. Det betyder att ungefär 9,8 miljoner människor är äldre än 19 år, om vi räknar med en befolkning på 11 miljoner invånare. 15% av 9,8 miljoner människor som har de lägsta inkomsterna är ungefär 1,4 miljoner människor. Det är väldigt många människor om vi tänker efter. 

En fördelningspolitik som inte speglar den verkliga prisökningen för många samhällsgrupper är ett hot mot folkhälsan.

När priserna stiger mer än inkomsterna tvingas människor att prioritera. Räkningarna måste betalas och då blir det mindre pengar över till maten. Då får människor hålla sig till kaloririk mat med lägre kilopris och det är den kolhydratrika kosten. Just den sortens mat som vi länge har hört att vi ska konsumera mindre av.

Billig mat innehåller även många tillsatsämnen som exempelvis konserveringsmedel, färgämnen, konstgjorda aromämnen, emulgeringsmedel och konsistensgivare. Forskning har på senare tid uppdagat att dessa konstgjorda kemiska ämnen har negativa effekter på kroppen.

De metabola sjukdomarna har ökat kraftigt i världen under senare tid, så även i Sverige. Metabola sjukdomar uppkommer ofta till följd av vår moderna livsstil, där kosten spelar en avgörande roll.
Att inte ha råd att äta hälsosam och näringsriktig mat kommer långsiktigt att märkas på människors hälsa. Hjärt- kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes typ 2 och övervikt kommer att öka, och även tandhälsoproblem.

Redan nu har sjukvården ordentliga problem med att ta hand om alla sjuka. Med att indirekt orsaka att fler människor blir sjuka på grund av felaktig kost som bidrar till närings- och vitaminbrist är att samhället gör sig själv en björntjänst.

* För det första innebär sjukdom mänskligt illamående och lidande, något som vi behöver arbeta för att undvika. 

* För det andra kommer den ökade sjukligheten, inte minst bland yngre låginkomsttagare, att innebära högre frånvaro från arbetet. 

* För det tredje bidrar detta till att sjukvårds- och tandhälsokostnader ökar.

Med lagstiftning kan mycket åtgärdas. Och det behövs en lagstiftning för en garanterad minimi-inkomst för alla medborgare, som justeras i enighet med det aktuella prisläget.