Glukosamin och kondroitin kopplas till lägre dödlighet
2020-12 TEXT:HELENE SANDSTRÖM
En ny stor studie ger stöd åt tidigare forskningsresultat som visat på en koppling mellan ett regelbundet intag av glukosamin och kondroitin och lägre risk att dö i förtid.
Glukosamin och kondroitin är två näringsämnen som ofta tas tillsammans för att förbättra ledhälsan, till exempel vid artros. Kondroitin är klassat som kosttillskott medan glukosamin säljs både som naturläkemedel och som läkemedel i Sverige. Det finns också som kosttillskott som ges till djur.
I denna studie tittade man på data från 16 686 amerikaner i den stora NHANES-undersökningen (National Health and Nutrition Examination Survey) som genomfördes mellan 1999 och 2010.
Syftet med NHANES var att undersöka hälso- och näringsstatus hos människor i åldern 50–76 år. Med hjälp av enkäter tog man bland annat reda på vilka kosttillskott som deltagarna använde. De som rapporterade att de tagit glukosamin med eller utan kondroitin i ett år eller mer identifierades som användare av glukosamin/kondroitin.
Deltagarna följdes sedan i knappt nio år och under den tiden inträffade 3 366 dödsfall, varav 674 berodde på hjärt-kärlsjukdom. Vid beräkningen av resultaten tog forskarna hänsyn till deltagarnas ålder, kön, etnicitet, utbildning, röknings och fysisk aktivitetsnivå.
Resultaten visade att regelbunden användning av glukosamin/kondroitin kunde kopplas till 58 procents lägre justerad risk för att dö i hjärt-kärlsjukdom under uppföljningsperioden och 27 procents lägre risk att dö av någon som helst orsak.
I forskningsrapporten skriver författarna att en möjlig orsak till den här kopplingen skulle kunna vara att de här näringsämnena förknippas med minskad inflammation i kroppen.
Eftersom det här var en observationsstudie kan man inte fastställa något orsakssamband. Men den ger stöd åt en annan stor observationsstudie från 2019 där nästan en halv miljon britter ingick. Här visade resultaten att de som tog glukosamin regelbundet hade färre symtom på stela och värkande leder och hade omkring 15 procents lägre risk att dö av alla slags orsaker och att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.[1]
KÄLLA:
King DE, Xiang J. Glucosamine/Chondroitin and Mortality in a US NHANES Cohort. J Am Board Fam Med. 2020 Nov-Dec;33(6):842-847.
Fakta om artros
Artros är en folksjukdom. Enligt en avhandling om sjukdomens utbredning har var fjärde skåning i åldern 45 år och uppåt artros i minst en led, oftast knäleden. År 2032 beräknas förekomsten ha ökat så att nästan var tredje person över 45 år har fått diagnosen artros.[2]
Vid artros minskar broskbildningen i lederna.
I en frisk led täcks de angränsande skelettbenen av brosk som skyddar dem mot friktion. Ledkapseln som omsluter skelettbenen består av bindväv och innehåller en vätska som smörjer lederna, fungerar stötdämpande och minskar friktionen. Vätskan tillför också syre och näring som gör leden elastisk. I vätskan finns bland annat glukosaminglykanen hyaluronsyra som motverkar inflammation och skyddar mot uppkomst av fria radikaler.
Vid artros tunnas ledvätskan ut och halten hyaluronsyra minskar. Brosket förlorar då sin näring och förtvinar gradvis så att delar av skelettben till slut exponeras. Utrymmet mellan benen i leden blir mindre och till slut kan ben ligga mot ben, vilket orsakar friktion, smärta och onormal benbildning (deformation) för att kompensera broskbortfallet.
Ett behandlingsprogram kan kompletteras med näringsämnen som har dokumenterad verkan vid artros:
Glukosamin
Glukosamin är en polysackarid som finns naturligt i brosk och leder, skelett, hud, ligament och naglar. Glukosamin finns också i synovialvätskan mellan lederna. Intag av glukosamin verkar kunna stimulera kroppens bildning av kollagen och brosk och förhindra nedbrytning. Glukosamin i sulfatformen har bäst skydd för skelettet jämfört med glukosaminhydroklorid och glukuronsyra. Livsmedelskällor: chitin i skaldjur, äkta buljong på ben, gelatin. Dos: 500 mg 3 ggr/dag.[3][4][5]
Kondroitin
Byggsten för proteoglykaner, har antiinflammatorisk effekt. Förbättrar rörlighet, speciellt i knäna, och minskar smärta. Effektivt jämfört med placebo och NSAID. Den lindrande effekten ökar efter 4–12 veckors användning. Utvinns ur brosk från haj och nötkreatur. Dos: 400 mg 3 ggr/dag. Tolereras väl, möjlig biverkning: mag-tarmbesvär.[6][7]
MSM (metylsulfonylmetan)
MSM är en form av organiskt svavel som är lätt för kroppen att ta upp. Svavel har stor betydelse för broskbildningen och koncentrationen av både svavel och den svavelhaltiga aminosyran cystin ses i mycket lägre nivåer än normalt i brosket hos artrospatienter. Om glukosamin och kondroitin inte ger effekt kan det vara lämpligt att lägga till MSM. Dos: 3–6 gram/dag. [8][9]
Pyknogenoler
Ger förbättrad rörelseförmåga och minskad smärta. Dos: 100–450 mg/dag.[10][11]
SAMe (S-adenosylmetionin)
Den aktiva formen av den svavelhaltiga aminosyran metionin. Kräver tillräckliga nivåer av B6, B12 och folsyra för att förhindra ökad homocysteinhalt i kroppen. Stimulerar bildning av ledbrosk och ingår i syntesen av serotonin, noradrenalin och dopamin. Signifikant högre effekt än placebo och färre biverkningar än Naproxen; minskar smärta och ökar rörligheten. Ämnet är dock dyrt och används därför inte som förstahandsval. Lämpligt vid kombinerad depression och artros. Dos: 400 mg 2–3 ggr/dag.[12][13][14]
D-vitamin
Låg D-vitaminnivå har kopplats till försämring i knä- och höftfunktion, sämre broskbildning och minskat utrymme mellan lederna. Dos: 1000–5000 IE.[15][16][17] Obs. att tillräckliga nivåer av magnesium, K2-vitamin och kalcium också är viktigt för benbildningen.
Fettsyror
Låg D-vitaminnivå har kopplats till försämring i knä- och höftfunktion, sämre broskbildning och minskat utrymme mellan lederna. Dos: 1000–5000 IE.[15][16][17] Obs. att tillräckliga nivåer av magnesium, K2-vitamin och kalcium också är viktigt för benbildningen.
Fettsyror
LOmega-3-fettsyror och GLA har antiinflammatorisk effekt.[18][19]
Boswellia serrata
Antiinflammatorisk, minskar smärta, ökar rörlighet (speciellt i knä och höft), minskar svullnad. Dos: 200–400 mg 3 ggr/dag.[20]
Djävulsklo (Harpagophytum procumbens)
Det aktiva ämnet harpagosid fungerar antiinflammatoriskt genom att inhibera leukotriener. Ger minskad smärta och ökad rörlighet. Dos: 800 mg 3 ggr/dag i pulverform eller 6–12 ml alkoholextrakt per dag). Möjlig biverkning: diarré.[21],[22]
Ingefära
Har antiinflammatorisk verkan och hämmar bl.a. COX-2-enzym. Ger smärtlindring och ökad rörlighet.[23][24][25]
Kurkumin
Att använda kurkumin enskilt har sämre effekt än kombinerat med piperin ur peppar eller fosfatidylkolin från soja. Resultaten varierar mellan studier och beroende på vilken typ som använts. Har antiinflammatorisk effekt och ger förbättrad rörlighet samt minskad smärta.
Dos (kurkumin med fosfatidylkolin): 200 mg/dag.[26][27]
Nypon
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Donec accumsan, tellus posuere sodales rhoncus, nulla nulla dignissim leo, ac consectetur elit mauris quis leo. Phasellus odio orci, ultricies sit amet tristique ac, varius at nisi. Vivamus eros massa, aliquet at sem ut, placerat interdum elit. Vivamus nisi augue, auctor eget malesuada vel, pulvinar eget orci. Quisque sit amet posuere augue. Aenean sodales augue non aliquam molestie. Nunc feugiat aliquam orci a aliquet. Aenean fermentum enim a luctus posuere. Mauris elementum facilisis urna, a adipiscing tortor congue vel. Nullam facilisis ultrices quam. Donec nunc orci, ullamcorper hendrerit nunc a, fringilla rhoncus est. Suspendisse laoreet posuere sapien.
Referenser
[1] Ma H, Li X, Sun D, Zhou T, Ley SH, Gustat J, Heianza Y, Qi L. Association of habitual glucosamine use with risk of cardiovascular disease: prospective study in UK Biobank. BMJ. 2019 May 14;365:1628.
[2] Lunds universitet. Allt fler kommer att få artros i Sverige. Pressmeddelande 2020-09-15.
[3] Phitak T, m.fl. Comparison of glucose derivatives effect on cartilage degredation, BMC Musculoskelet Disord 2010 Jul 15;11:162.
[4] Reginster m.fl. Long-term effects of glucosamine sulfate on osteoarthritis progression: a randomized, placebo-controlled clinical trial JY, Lancet2001, 357:251-256.
[5] Griffiths P. Glucosamine therapy compared to ibuprofen for joint pain. Br J Community Nurs. 2002 Mar;7(3):148-52.
[6] Ueelhart D, clinical review of chondroitinsulfate in OA, Osteoarthritis Cartilage 2008;16 Supl3:S19-21.
[7] Monfort J m.fl. Chondroitinsulfate for symptomatic OA: critical appraisal of meta-analyses, CurrMed Res Opin2008 May;25(5):1303.
[8] Usha PR, Naidu MU. Randomised, Double-Blind, Parallel, Placebo-Controlled Study of Oral Glucosamine, Methylsulfonylmethaneand their Combination in Osteoarthrits, ClinDrug Investig2004;24(6):353-63.
[9] Kim LS, Axelrod LJ, Howard P, Buratovich N, Waters RF. Efficacy of methylsulfonylmethane (MSM) in osteoarthritis pain of the knee: a pilot clinical trial. Osteoarthritis Cartilage. 2006 Mar;14(3):286-94.
[10] Cisar P m.fl. Effect of pine bark (Pycnogenol) on symptoms of knee OA, PhytotherRes 2008 Aug:22(8):1087-92.
[11] Errichi L m.fl. Treatment of OA with Pycnogenol. The SVOS. Evaluation of signs, symptoms, physical performance and vascular aspects, PhytotherRes 2008 Apr;22(4)518-23
[12] Caruso I, Pietrogrande V. Italian double-blind multicenter study comparing S-adenosylmethionine, naproxen, and placebo in the treatment of degenerative joint disease. Am J Med 1987;83:66-71.
[13] Kim m.fl. Comparative clinical trial of S-adenosylmethionine versus nabumetone for the treatment of knee osteoarthritis: an 8-week, multicenter, randomized, double-blind, double-dummy, Phase IV study in Korean patients. Clin Ther. 2009 Dec;31(12):2860-72.
[14] Glorioso S m.fl. Double-blind multicentre study of the activity of S-adenosylmethionine in hip and knee osteoarthritis. Int J Clin Pharmacol Res. 1985;5(1):39-49.
[15] Chaganti RK m.fl. Association of 25 hydroxyvitaminD with prevalent OA of the hip in elderly men: the osteoporotic fractures in men study. Arthritis Rheum 2010 Feb;62(2):511-44.
[16] Dergink AP m.fl. Vitamin D status, bone mineral density and development of radiographic OA of the theknee The Rotterdam Study, J ClinRheumatol.2009 Aug;1(5)230-7.
[17] Henrotin Y m.fl. Nutraceuticals: do they represent a new era in the management of OA? -a narrative review from the lessons taken with five products Osteoarthritis Cartilage 2011 Jan;19(1)1-21.
[18] Gruenwald J, Petzold E, Busch R m.fl. Effect of glucosamine sulfate with or without omega-3 fatty acids in patients with osteoarthritis. Adv Ther. 2009 Sep;26(9):858-71.
[19] Wang Y m.fl. Effect of fatty acids on bone marrow lesions and knee cartilage in healthy, middle-aged subjects without clinical knee osteoarthritis. Osteoarthritis Cartilage. 2008 May;16(5):579-83.
[20] Kimmatker N m.fl. Efficacy and tolerability of Boswelliaserrataextract in treatment of osteoarthritis of knee – a randomized double blind placebo controlled trial. Phytomedicine. 2003 Jan;10(1):3-7.
[21] Lebian D m.fl. H. procumbens in the treatment of knee and hip OA. Four month results of a prospective, multicenter double blind rrial vs. diacerrhein. Joint Bone Sjpine, 2000;67(5):462-7.
[22] Chrubasik S, Thanner J, Künzel O, Conradt C, Black A, Pollak S. Comparison of outcome measures during treatment with the proprietary Harpagophytum extract doloteffin in patients with pain in the lower back, knee or hip. Phytomedicine. 2002 Apr;9(3):181-94.
[23] Murakami A. Targeting NOX, INOS and COX-2 in inflammatory cells: chemoprevention using food phytochemicals. Int J Cancer. 2007;121:2357.
[24] Altman RD, Marcussen KC. Effects of a ginger extract on knee pain in patients with osteoarthritis. Arthritis Rheum. 2001;44(11):2531-2538.
[25] Bliddal H. A randomized, placebo-controlled, cross-over study of ginger extracts and ibuprofen in osteoarthritis. Osteo & Cartil. 2000;8:9.
[26] Henrotin Y m.fl. Biological actions of curcuin on articular chondrocytes, Osteoarthritis Cartilage 2010 Feb 18(2):141-9.
[27] Belcaro G m.fl. Product-evaluation registry of Merivaョ, a curcumin-phosphatidylcholine complex, for the complementary management of osteoarthritis.Panminerva Med 2010 Jun: 2:55-62.
[28] Rein E, Kharazmi A, Winther K. A Herbal remedy, LitoMove, reduces pain and improves general wellbeing in patients with osteoarthritis – a double-blind, placebo-controlled, randomised trial. Phytomedicine. 2004; 11:383-391