Extra D-vitamin bromsade ökningen av diabetes typ-1 bland finska barn
2022-09-23
KATARINA FORNANDER
D-vitamin har en unik roll för att balansera vårt immunförsvar. Brist bidrar till att programmera barns immunförsvar att attackera sig självt.
De senaste 30 åren har diabetes typ-1 blivit dubbelt så vanligt i Sverige, särskilt bland små barn. Tillskott av Extra D-vitamin kunde i Finland stoppa den utvecklingen.
Finland valde 2006 att tillsätta extra D-vitamin i mjölkprodukter för att minska förekomsten av D-vitaminbrist i befolkningen. Det ledde till en inbromsning av antalet barn som insjuknade i typ-1 diabetes, samtidigt som nivåerna av D-vitamin ökade (5).
Vidare konstaterar en grupp forskare att dagens gränser för brist på 50 nmol/ml är för lågt satta. De menar att stora studier pekar på att minst 75 nmol/ml, gärna uppåt 100 nmol/ml är idealet.
Hur mycket D-vitamin krävs då för att uppnå dessa nivåer?
Forskarnas rekommendation:
- 1000 IE (internationella enheter) per dag för barn under ett år som äter bröstmjölksersättning
- 1500 IE per dag för barn över sex månader som äter bröstmjölk
- 3000 IE per dag för barn äldre än ett år
- Cirka 8000 IE per dag för unga vuxna och vuxna (7).
Bakgrund om diabetes typ-1
Insulin är ett livsviktigt hormon. De flesta av oss behöver aldrig tänka på att vår bukspottkörtel ska producera det för att jämna ut blodsockret. Den bara tickar på. Sedan finns det en annan grupp som är smärtsamt medveten om vikten av hormonet och att ett blodsocker som är för högt kan vara precis lika livsfarligt som ett blodsocker som är för lågt. Denna grupp är typ-1 diabetikerna, och om de är barn, deras föräldrar.
Arv och miljö
Under barndomen är risken att utveckla diabetes typ-1 som störst. En viktig anledning till att en del får diabetes typ-1 är genetik. Vissas immunförsvar är från början lite mer benäget att attackera bukspottkörteln och dess insulinproducerande cellerna.
Men den förklaringen räcker inte eftersom fler och fler barn blir sjuka varje år utan att våra gener förändras. Slutsatsen forskarna dragit är att något i vår miljö triggar immunförsvaret till att börja attackera sig själv.
Virus är ett exempel på en miljlöfaktor som ofta kopplas till diabetes typ-1. Man brukar peka på det som kallas “molecular mimicry”*, det vill säga proteiner i virus liknar proteiner i bukspottkörteln. Det innebär att långt efter att viruset är bekämpat, fortsätter immunförsvaret att attackera de egna cellerna (1). För att undvika att immunförsvaret överreagerar på detta sätt spelar spelar en annan miljöfaktor in: näring (2)
Immunförsvaret svarar på D-vitamin
I bukspottkörteln finns Langerhans öar, där vårt insulin produceras. När immunförsvaret väl triggats att attackera dem, börjar en rad immunceller förstöra vad de tror är en skadlig fiende. T-cellerna brukar anses vara viktigast men även en typ av celler som kallas dendritiska celler deltar.
Båda celltyperna är mycket känsliga för nivåer av D-vitamin. I ett provrörsförsök plockade forskare ut autoimmuna T-celler och dendritiska celler. De dendritiska cellerna behandlades med D-vitamin och började då utsöndra ämnen som kunde lugna de autoimmuna T-cellerna och göra dem mindre reaktiva. (3)
Kosten som skydd mot autoimmunitet
TEDDY-studien är ett forskningsprojekt vid Lunds universitet som försöker ta reda på vad det är som gör att barn får autoimmun diabetes (typ-1) (3). Ett av studiens projekt innebär att följa barn med riskgener för autoimmunitet och se vilka av dem som faktiskt blir sjuka.
D-vitaminnivåer är en av de faktorer som samspelar med utbrott av autoimmunitet. Dessutom var barn med speciella varianter av d-vitaminreceptorn extra känsliga för låga nivåer. Forskarna understryker vikten av att hitta de barn som behöver extra D-vitamin för att hindra livslång sjukdom (4).
Riskfaktorer för att utveckla diabetes typ-1:
1. Roep BO, Hiemstra HS, Schloot NC, De Vries RR, Chaudhuri A, Behan PO, Drijfhout JW. Molecular mimicry in type 1 diabetes: immune cross-reactivity between islet autoantigen and human cytomegalovirus but not Coxsackie virus. Ann N Y Acad Sci. 2002 Apr;958:163-5. PMID: 12021098.
2. https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varfor-okar-typ-1-diabetes
3. van Halteren AG, van Etten E, de Jong EC, Bouillon R, Roep BO, Mathieu C. Redirection of human autoreactive T-cells Upon interaction with dendritic cells modulated by TX527, an analog of 1,25 dihydroxyvitamin D(3). Diabetes. 2002 Jul;51(7):2119-25. doi: 10.2337/diabetes.51.7.2119. PMID: 12086941.
4. https://www.teddy.lu.se/
5. Norris JM, Lee HS, Frederiksen B, Erlund I, Uusitalo U, Yang J, Lernmark Å, Simell O, Toppari J, Rewers M, Ziegler AG, She JX, Onengut-Gumuscu S, Chen WM, Rich SS, Sundvall J, Akolkar B, Krischer J, Virtanen SM, Hagopian W; TEDDY Study Group. Plasma 25-Hydroxyvitamin D Concentration and Risk of Islet Autoimmunity. Diabetes. 2018 Jan;67(1):146-154. doi: 10.2337/db17-0802. Epub 2017 Oct 23. PMID: 29061729; PMCID: PMC5741144.
6. Makinen M, Simell V, Mykkanen J, Ilonen J, Veijola R, Hyoty H, et al. An increase in serum 25-hydroxyvitamin D concentrations preceded a plateau in type 1 diabetes incidence in Finnish children. J Clin Endocrinol Metab 2014;99(11):E2353-E2356.
7. Papadimitriou DT. The Big Vitamin D Mistake. J Prev Med Public Health. 2017 Jul;50(4):278-281. doi: 10.3961/jpmph.16.111. Epub 2017 May 10. PMID: 28768407; PMCID: PMC5541280.
8. Esposito S, Toni G, Tascini G, Santi E, Berioli MG, Principi N. Environmental Factors Associated With Type 1 Diabetes. Front Endocrinol (Lausanne). 2019 Aug 28;10:592. doi: 10.3389/fendo.2019.00592. PMID: 31555211; PMCID: PMC6722188.