Näringsguiden

Krom är ett metalliskt mineral som finns naturligt i luft, vatten och jord. Det är ett essentiellt mikronäringsämne för vissa organismer, men halterna i vävnad är vanligen mycket låga.
Krom ingår i kroppens omsättning av glukos till energi och insulinets reglering av blodsockerhalten. Vissa studier tyder på att tillskott av krom kan bidra till lägre blodsockerhalt hos personer med diabetes eller metabolt syndrom.

Den aktiva formen av krom som används i kroppen kallas glukostoleransfaktor (GTF). Förutom krom består den även av niacin (B3), glycin, glutaminsyra och cystein.
Upptaget av krom från mat är relativt lågt. Krom utsöndras i första hand i urinen, men en viss del går ut via tarmen.

Livsmedel som innehåller krom är bland annat musslor, fisk, fullkornsprodukter, baljväxter, vissa kryddor som svartpeppar och timjan, kött, ost, öljäst och nötter.

Det finns inget rekommenderat intag för krom i de nordiska näringsrekommendationerna. Uppskattat tillräckligt dagligt intag enligt beräkningar av amerikanska institutet för medicin:

Allvarlig krombrist har så gott som aldrig påvisats hos människor. Tecken på marginell brist omfattar glukosintolerans/metabolt syndrom (högt blodsocker med insulinresistens, förhöjda blodfetter och viktminskning).

Krom kan mätas i serum, röda blodkroppar, hår och utsöndring i urin, men de har inget diagnostiskt värde hos patienter som inte har allvarlig brist på krom. I de flesta fall kan kromstatus härledas från kosthistorik och klinisk historik samt respons på kromtillskott.

Krom finns i flera former. Experimentella och kliniska bevis tyder på att krompikolinat, krompolynikotinat och kromaspartat tas upp effektivt, medan kromklorid har betydligt sämre upptag. GTF som finns i öljäst har rapporterats som särskilt lättupptagligt och mer biologiskt aktivt än andra former av krom.
Den trevärda formen av krom som finns i mat och kosttillskott är inte densamma som den sexvärda formen av krom som används inom industrin. Metallisk krom är giftig och framställs ur kromit i industriella processer.

På grund av den eventuella blodsockersänkande effekten bör diabetiker inte ta krom utan uppsikt av läkare. Personer med lever- eller njurproblem eller anemi bör inte heller ta kromtillskott utan att först tala med sin läkare. Kromtillskott är inte lämpligt för epileptiker.

Krom från mat anses säkert. I tillskottsform kan mycket höga doser försämra insulinets blodsockerreglerande verkan och orsaka magbesvär, klåda och hudrodnad.
Det finns några rapporter om att krom kan försämra depression och ångest samt schizofreni. Andra rapporter tyder på att det kan hjälpa vid depression. Fråga din läkare innan du tar kromtillskott om du lider av psykisk ohälsa.

Diabetesmedicin. Krom kan sänka blodsockerhalten och öka effekten hos den här typen av läkemedel. Om du tar läkemedel mot diabetes som insulin och metformin bör du prata med din läkare innan du tar kromtillskott eftersom dosen på din medicinering kan behöva justeras.
NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel). Smärtstillande läkemedel som acetylsalicylsyra, ibuprofen och naproxen kan höja kromhalten i kroppen.
Hydrokortison. Kortikosteroider som minskar inflammation kan sänka kromhalten i kroppen.

Krom binder sig i blodet till ett protein som kallas transferrin som också binder järn.
Vitt socker och vetemjöl ökar blodsockret snabbt och utarmar kroppens kromreserver. Det kan leda till en ond cirkel där kromhalten minskar och sötsuget ökar och ju mera sötsaker man äter desto mer sänks kromhalterna. Födoämnen som innehåller mycket fytinsyra kan minska kromupptaget.
Vanadintillskott kan användas för att minska förhöjda kromvärden.
Intag av C-vitamin ökar upptaget av krom.