Näringsguiden

Bor är ett spårmineral som länge varit känt som essentiellt för växter. Även om bor inte är allmänt erkänt som nödvändigt för människor finns det bevis för att det spelar en roll för kroppens omsättning av mineraler som kalcium, magnesium och fosfor. Det hjälper bland annat kroppen att ta upp kalcium och främjar skelettets tillväxt samt cellmembranens funktion.

Bor inverkar även på omsättningen av steroidhormoner hos både människor och djur och spelar en roll i vissa hormonaktiviteter, speciellt de som påverkar kalciumomsättningen, bland annat kalcitriol (den aktiva formen av D-vitamin), samt östrogen, testosteron och DHEA.

Mer än 90 procent av bor i kost och kosttillskott tas upp i tarmen. Kroppen utsöndrar överskottsbor främst genom urinen. Halveringstiden för utsöndring är bara 21 timmar. Vid för lågt intag av bor minskar därför förrådet snabbt i kroppen. Bor lagras främst i benstommen.

Bor används för att bygga starka ben, behandla ledgångsinflammation (osteoartrit) och för att förbättra kognitiva funktioner och muskelkoordination

Förr användes bor som ett antiseptiskt medel och ibland används borsyra (den vanligaste formen av bor) utvärtes på huden eller som ögonskölj för att motverka infektion. Det finns också forskning som tyder på att lokal behandling med borsyra kan behandla vaginal svampinfektion (candidiasis).

Grönsaker, frukt, nötter, jordnötter och baljväxter.

Det finns inget rekommenderat intag för bor i de nordiska näringsrekommendationerna.

De flesta människor får i sig 0,5–3 mg bor per dag via maten. 1–2 mg är genomsnittet i USA och Europa. Studier visar att personer med ett dagligt intag som understiger 0,25 mg kan behöva tillskott av bor, speciellt om de är benägna att utveckla benskörhet eller ledgångsinflammation (osteoartrit).

Flera studier har jämfört effekterna av en kost med lågt innehåll av bor (cirka 0,25 mg/dag) med en kost med måttliga eller höga halter bor (cirka 3,25 mg/dag) bland friska medelålders och äldre kvinnor och män. Lågt intag av bor ledde till en försämring av vissa aspekter av kognitiva och psykomotoriska funktioner och lägre nivå av det viktiga enzymet superoxiddismutas (SOD) som har antioxidativ och antiinflammatorisk verkan.

Lågt intag av magnesium verkade också förstärka en del av de negativa effekterna av ett lågt borintag.

Borbrist kan leda till försämrad tillväxt, ökad utsöndring av kalcium och magnesium i urinen, sämre skeletthälsa samt hämmad produktion av östrogen och testosteron. Områden med mindre mängd bor i marken har ökad förekomst av artrit.

Bor finns som olika salter och kelater, men det finns inga starka bevis för att någon viss form är att föredra framför de andra.

Bor kan eventuellt ha östrogenliknande aktivitet. Om du har något tillstånd som kan förvärras av östrogen bör du undvika tillskott av bor. Du bör inte heller använda bortillskott om du har problem med njurarna eftersom de måste arbeta hårt för att utsöndra bor.

Dosering upp till 18 mg per dag anses vara säkert. Kliniska studier har visat att intag på mer än 75 mg dagligen är giftigt. Toxicitetssymtom är illamående, kräkningar, diarré, apati, anemi, förvirring och magbesvär.

Östrogen. Bortillskott kan öka östrogenhalten i kroppen.

Magnesium. Bortillskott kan minska mängden magnesium som utsöndras i urinen och ge högre magnesiumhalt i blodet. Den här effekten verkar vara vanligare hos kvinnor som får i sig lite magnesium i kosten.

Fosfor. Bortillskott verkar kunna minska fosforhalten i blodet hos vissa personer.