Vårt immunsystem är en väl fungerande enhet som innefattar flera delar som fungerar som en helhet och även i samklang med hela vår kropp. Dess roll är att skydda oss från infektioner orsakade av bakterier, virus, svamp och andra främmande ämnen. Vårt immunsystem tar även bort våra egna kroppsceller som blivit skadade eller på andra sätt förändrade.
 
Immunsystemet har hos levande varelser utvecklats och förfinats under årmiljoner och finns hos så gott som alla flercelliga djur. Immunsystemet hos människor och däggdjur är ett mångsidigt fungerande och komplicerat system.  I immunsystemet ingår flera organ, bland annat blod- och lymfsystemet, lymfkörtlar, mjälten och benmärgen. Dessa organ samarbetar och bildar tillsammans ett väl fungerande immunförsvar som på olika sätt bekämpar inkräktande mikroorganismer och främmande ämnen i våra kroppar.
 
Det bästa sättet för levande organismer att skydda sig mot mikrober och andra smittämnen är att ha ett väl fungerande immunsystem. Användning av vaccin är att imitera eller hjälpa en liten del av det komplexa immunsystemet som tillverkar antikroppar, och kan vara till hjälp men absolut inte ersätta ett väl fungerande immunsystem.

Kroppens försvar börjar med huden som är torr och ganska ogenomsläpplig för mikrober. Därtill kommer slemhinnor i näsa, hals och lungor som innehåller flimmerhår som är till för att transportera bort små partiklar från inandningsluften. Magsyran dödar mikrober i magsäcken som kan ha kommit dit med maten. Kroppsvätskor som tårvätska och saliv innehåller antibakteriella enzymer som kan avdöda smittämnen.

Immunsystemet är vårt försvarssystem mot till exempel bakterier och virus, som finns runtom oss och till och med i oss i vår mag- och tarmkanal. Immunförsvaret är ett väldigt komplext system och cellerna som tillhör immunsystemet är ständigt igång och scannar av våra kroppar mot inkräktare eller skadade egna celler. Immunsystemet består av många olika försvarssystem där det ingår olika celltyper med varierade uppgifter.

Cellerna i immunsystemet är ständigt igång och scannar av vävnader och celler i kroppen, lagar skador och tar hand om restprodukter. Vårt immunsystem känner igen de kroppsegna cellerna genom att de har egna, alldeles specifika proteinmolekyler på cellytan, så kallade HLA-antigen. Dessa proteiner (HLA från engelskans human leukocyte antigen) kallas ibland för transplantationsantigen, då denna har betydelse vid transplantationer. På grund av den stora variationen av HLA-gener, har alla människor en alldeles egen uppsättning av HLA-molekyler, mycket olika alla andras. Vid transplantation är det nödvändigt att donatorn och mottagaren har så lik uppsättning HLA-gener som möjligt, vilket annars leder till avstötning av det transplanterade organet.

Vår mag- och tarmkanal innehåller miljarder av olika sorters mikroorganismer, framför allt bakterier. Mag- och tarmkanalens mikroorganismer är livsviktiga för att våra kroppar och även för att vårt immunsystem ska fungera optimalt, men även dessa behöver hållas i schack och i balans av kroppen. Bakteriefloran i tarmsystemet bidrar mycket till vårt immunförsvar. Uppemot 80% av immunförsvarets celler finns i tarmen. Där finns också en mängd signalsubstanser, såsom neuropeptider. Dessa neuropeptider kommunicerar med vår hjärna och berättar vad som händer, framför allt när något är fel. Finns det mycket stress, oro och patogena bakterier i vår tarmkanal, sänds signaler till hjärnan att tarmen inte mår bra, vilket gör att vi själva inte mår bra. 
Goda bakterier i tarmkanalen kan stötta immunförsvaret så att vi blir mindre trötta, har svårare att bli förkylda eller få influensa. Bakteriefloran ser olika ut hos olika människor men generellt kan sägas att en mångfald av bakterier ger bättre immunförsvar, starkare motståndskraft mot sjukdomar och bättre hälsa.

De ämnen som ingår i immunförsvaret angriper främmande ämnen på olika sätt. Det kallas att det finns olika typer av immunreaktioner. Exempel på olika immunreaktioner är försvar med hjälp av inflammation, mördarceller, storätande celler (makrofager) eller antikroppar.

Vid inflammation släpper de skadade cellerna ut kemiska ämnen som gör att mer vätska strömmar igenom blodkärlen och ut i den skadade vävnaden. Vita blodkroppar samlas för att försvara kroppen mot angrepp eller för att reparera skador. Andra sorts vita blodkroppar tar hand om och städar undan död vävnad. Var består bland annat av döda vita blodkroppar och varbildning är en del av försvaret och läkningen av sår.

Mördarceller är en sorts T-lymfocyter som kan döda virusinfekterade celler och cancerceller genom att spruta in gift i dem.

Makrofager är också en typ av vita blodkroppar. Dessa känner igen flera olika typer av främmande ämnen och förstör dessa genom att äta upp dem.

Antikroppar är proteiner som används av immunförsvaret för att bekämpa vissa främmande ämnen. Antikroppar bildas av en typ av vita blodkroppar som kallas B-celler eller B-lymfocyter. B-cellerna bildar antikroppar mot specifika smittämnen, som just bara kan binda sig och oskadliggöra detta. I samband med denna process bildas det även så kallade minnesceller som kommer ihåg sammansättningen av den specifika antikroppen och snabbt kan börja aktivera kroppen att bilda likadana antikroppar vid infektion av samma smittämne.

Det är just i denna process som vaccin används. Vid vanliga vaccin (ej mRNA-vaccin) sprutas det in ett avdödat eller väldigt försvagat smittämne (bakterie eller virus) eller delar av denna i våra kroppar. Detta gör att kroppen reagerar med att bilda antikroppar mot smittämnet och samtidigt med detta bildas även minnescellerna. Så när vi senare blir smittade av det specifika smittämnet, har vi redan minnesceller för att snabbt kunna producera den aktuella antikroppen.

Men problemet med vaccin är att det bara hjälper mot ett specifikt smittämne. Bakterier, och framför allt virus, har egenskapen att mutera och förändra sig snabbt för att på så sätt underlätta sin egen smittsamhet. Det betyder att när en ny variant av virus uppkommer, är inte längre vaccinet som verkade mot den förra virusvarianten verksamt. Då måste ett nytt vaccin tas fram och produceras mot den nya virusvarianten av läkemedelsindustrin och det kan ta månader eller år. Har vi däremot friska immunsystem har vi mycket större chans att klara av olika smittämnen.

Vårt immunsystem behöver även aktiveras ibland för att fungera optimalt. Friska människor har ett väl fungerande immunsystem som klarar av de flesta infektioner, exempelvis bakterier som orsakar luftvägs- eller maginfektioner och säsongsinfluensa.

Absolut ska vaccin finnas och nya vaccin tas fram. Men friska människor behöver inte få alla sorters vaccin, framför allt inte sådana som är mot säsongsinfluensor och lindrigare åkommor. Dessa vaccin ska bara användas av dem som behöver det, framför allt äldre och sköra personer. Unga och friska personer ska endast vaccineras mot allvarliga sjukdomar. Alla vuxna människor känner till sin hälsostatus och kan avgöra själv vilka vaccin de behöver. Friska barn behöver inte heller vaccineras mot allt och denna avgörelse ingår i vårdnadshavarens ansvar.

Läs gärna min bok ”Hälsan är viktigast” där jag skriver om vad som är viktigt att tänka på för ett hälsosamt liv ur ett biologiskt perspektiv. Boken finns på Adlibris och Bokus som pappers- och E-bok

Besök gärna min hemsida
Läs gärna mina krönikor på Mandarin Media