Allvarligare än klimatlarmen

I dagarna har ett av alla dessa FN-organ som kommit till för att ge FN en central roll i den nya globalistiska världsordningen, kommit med nya miljölarm som är långt mer allvarliga än de uttjatade klimatlarmen. Det är Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) som larmar om att en miljon arter i jordens ekosystem är på väg att utrotas.

Man hävdar att orsakerna bakom den snabba utrotningen är:

1. Förändringar av användningen av land och hav
2. Direkt exploatering av olika organismer
3. Klimatförändringar
4. Föroreningar
5. Spridning av invasiva arter

Land och hav

Det första stora ingreppet som människor gjort i ekosystemet går flera tusen år tillbaka i historien. Det inleddes när människor blev bofasta och började idka jordbruk och boskapsskötsel. För att få fram jordbruks- och betesmarker avverkade man skogar och påverkade därmed jordens naturliga ekosystem så att skador började uppstå i form av jordförstöring och ökenutbredning. Mellanöstern bär vittnesmål om denna tidiga miljöförstöring med sina ökenområden där det tidigare fanns prunkande skogsområden.

Fram till för ca. hundra år sedan har jordbruket bedrivits med en mix av djurhållning och odling. Marken har brukats ömsom som bete eller odlingsmark, vilket ganska nära fungerat som ett naturligt ekosystem (det som idag kallas regenerativt jordbruk). Utsädet i odlingen har bestått av naturliga arter. Djurhållningen har säkrat att jorden kunnat nybildas utan att helt utarmas av ensidig odling. De gamla familjejordbruken har även bedrivits i en liten skala, vilket säkrat en biodiversitet som inte inkräktat så mycket på den naturliga. Fiske har bedrivits lokalt i liten skala vilket inte hotat havens ekosystem.

Med industrialismen började mark- och havsanvändningen ändra karaktär. Människor blev snabbt fler och flyttade in i städer, varvid den gamla matförsörjningen inte längre kunde klaras i människors direkta närområde. Sakta men säkert började det växa fram ett mer storskaligt och mer specialiserat jordbruk och fisket började bedrivas med flottor av fiskebåtar som opererade över större ytor.

Mekanisering, specialisering och industrialisering av livsmedelsförsörjning har under 1900-talet vuxit snabbt och har blivit till världens största industri – Big Food. Djurhållning och odling har särats genom införandet av industriella storskaliga metoder och fisket bedrivs numera av flytande industrier som damsuger haven på allt levande.

Odlingen bedrivs maskinellt på enorma arealer med monokulturer som drastiskt ändrat ekosystemet och förstört den biologiska mångfalden. Monokulturerna har blivit sårbara för angrepp av insekter, mikroorganismer och ogräs varför industrijordbruket satt in massiva insatser med gifter för att bekämpa dessa. I industrijordbruksregionerna har på detta sätt massor av insekter försvunnit antingen genom gifter eller beroende på att deras naturliga livsmiljö försvunnit. När insekterna försvinner, försvinner även småfåglar och när de försvinner händer samma sak med rovfåglarna längre upp i näringskedjan.

När den betande boskapen flyttats in i köttfabriker där de stått stallade året runt, har återskapandet av friska jordar upphört. Det har tvingat fram massiva insatser av industriellt tillverkat konstgödsel för att få det att växa. Matjordarna har därmed utarmats på nästan allt liv och det som växer har utarmats på den mångfald av näringsämnen och mineraler som var typiska för maten från de små familjejordbruken. Detta har gett människor en mat som inte fyller våra naturliga behov, utan vi blir metabolt sjuka, en sjuklighet som nu tagit pandemiska proportioner. Detta har jag redogjort för i min bok om Den Metabola Pandemin.

Exploatering av olika organismer

Industrialiseringen av jordbruket har inte nöjt sig med den enorma markexploateringen utan man har även via s.k. växtförädling ändrat på egenskaperna hos de utsäden som används. Därmed har man berövat ekosystemet det som under evolutionen har varit naturligt, vilket bidrar till att utarma såväl ekosystem som orsaka skador på människors hälsa. Miljontals människor lider t.ex. idag av olika autoimmuna problem orsakade av det onaturliga moderna vetet. Under senare decennier har växtförädlarna börjat ändra i generna hos utsädena med s.k. GMO-teknik som därtill möjliggjort en kraftig ökning av giftanvändningen.

Under senare decennier har livsmedelsindustrin även börjat bedriva industriell fiskodling och kött- och mjölkproduktion i köttfabriker med speciellt framavlade djurarter som drivs upp med en onaturlig föda, hormoner och antibiotika.

På dessa sätt har utrymmet för den viktiga biologiska mångfalden ytterligare trängts tillbaka och människor har blivit ännu mer metabolt sjuka av den onaturliga födan.

Klimatförändringar

Självklart kan inte ett FN-organ som IPBES undgå att hävda att utarmningen av artmångfalden även skulle vållas av klimatförändringar som man menar orsakas av mänskliga växthusgasutsläpp. Klimatfrågan är ju ändå FN:s mest framgångsrika kampanj för att motivera en överstatlig världsordning.

Problemet i argumentationen blir dock att den förmenta globala uppvärmningen och stigande koldioxidhalten är ytterst gynnsam för livet på jorden. Man behöver inte vara raketforskare för att kunna konstatera att livet och artmångfalden på jorden är långt större i varma tropiska områden med rik växtlighet än i kalla arktiska områden som i vår egen nordkalott. Kanske t.o.m. ett klimatskrämt barn borde kunna konstatera detta. Och mycket riktigt så visar alla studier att de förändringar som skett i detta avseende under efterkrigstiden, varit kraftigt gynnsamma och faktisk medverkat till att bromsa utarmningen av jordens ekosystem som IPBES pekar på.

Självklart leder både naturliga och antropogena klimatförändringar till att det sker förändringar i artsammansättningen, men de förändringar vi nu iakttar har inte en utarmande effekt. Om däremot koldioxidhalten sjunkit med 0,01% istället för att stiga, så hade livet på jorden avstannat. Vi skall dock inte inbilla oss att en stigande koldioxidhalt och någon grad varmare, kommer att rädda världen från den enorma miljöförstöringen som exploateringen av mark och hav innebär.

Föroreningar

Det moderna industrijordbruket medför som jag pekade på en massiv användning av gifter som sprider sig okontrollerat i ekosystemet. Vi kan idag hitta det vanligaste och cancerogena växtgiftet Roundup i snart sagt alla livsmedel och överallt i ekosystemet. Den kemiska industrin spottar ut enorma mängder av olika giftiga stabila ämnen som inte är naturliga i miljön, varför de skadar förutsättningarna för nästan alla livsformer. Den skenande användningen av s.k. läkemedel är ett annat exempel, där läkemedelsrester påverkar olika livsformer på ett skadligt sätt. Ett tydligt exempel är föroreningar från östrogen i P-piller som på sina håll hotar inte bara djurliv utan även människors hälsa.

Industrialiseringen av livsmedelstillverkningen har lett till att Big Food manipulerar sina produkter för att nå maximal lönsamhet. Det har lett till en palett av olika kemiska tillsatser och processer som har gjort maten både hälsovådlig och som bidragit till att sprida sådant som är giftigt när det kommer ut i ekosystemet.

Invasiva arter

När man så drastiskt som nu sker förändrar förutsättningarna för miljontals olika levande arter från växter till djur, så är det inte självklart att de slås ut. Den nya industriella miljön kan gynna vissa arter på ett sådant sätt att de tillväxer okontrollerat och tränger ut en massa andra arter. Tidigare i historien finns det otaliga exempel på hur isolerade ekosystem skadats allvarligt när människan fört in nya arter som förstört livet för de befintliga. Nu sker detta i megaskala med hjälp av mänskliga ingrepp som livsmedelstillsatser, växtförädling, giftanvändning m.m..

Det finns onekligen fog för den oro som IPBES ger uttryck för. De problem man pekar på är långt allvarligare för jordelivet än eventuell mänsklig påverkan på klimatet. Som jag visat i boken om den metabola pandemin så skall vi inte utesluta, att de miljöskador som vi är på väg att orsaka och den pågående hälsokatastrofen på sikt även kommer att utgöra ett dödligt hot mot människan själv. Det är alltså dags att tona ner larmandet om klimatförändringar som ju inte inträffar och istället börja göra något åt de verkligt allvarliga miljöfrågorna.

Lars Bern

1. Bli medlem i Riksföreningen för Metabol Hälsa för att stödja arbetet för en mer metabolt frisk befolkning. Och köp boken om Den Metabola Pandeminsom du nu som medlem får till självkostnadspris. DS