I dagarna har den så kallade KAM-utredningen presenterats. KAM står för komplementär- och alternativmedicin som har utretts under ledning av professor Kjell Asplund. Man har lagt fram ett antal förslag som ska förbättra situationen för de som söker sig till just alternativmedicin. Att denna utredning genomförs är onekligen ett viktigt steg framåt för vårdsektorn, förutsatt att utredningens förslag även genomförs och att läkemedelsindustrins totala dominans inom skolmedicinen börjar brytas.
Vännen och läkaren Annika Dahlqvist är tveksam och menar att det skolmedicinska etablissemanget ju generellt har en mycket negativ inställning till alternativmedicinen. Risken finns att denna inställning kommer att dominera. En obunden utvärdering av KAM bör framför allt analysera att metoderna är ofarliga. Sedan får människor själva bedöma om de är bra och prisvärda. Internet med sociala medier är en bra forum för detta. Dahlqvist tar som exempel den aktuella frågan just nu som gäller Kolloidalt silver (KS).
Det finns inga bevis för att KS är farligt, men det av industrin dominerade Läkemedelsverket har med hjälp av olika media satt igång en häxjakt för att få det förbjudet. Nu senast med ett hot om vite på 800.000 kr för tillverkaren av Ionsilver. Det är troligen hundratusentals människor som har upplevt förbättringar av sina sjukdomar av KS, framför allt infektioner och cancer, och det vore katastrof för dessa om KS blev förbjudet. Ett förbud att sälja KS inom hälsokostbranschen kommer att få till följd att människor kommer att framställa sitt KS själva under primitiva former. Detta är nämligen mycket enkelt och man hittar lätt instruktioner hur det kan göras på nätet. Kvalitetskontroller blir då obefintlig.
KAM kommer inte bryta den metabola pandemin
I min bok om Den Metabola Pandemin visar jag på hur skolmedicinen totalt misslyckats under det senaste halvseklet med sin uppgift att skapa förutsättningar för en förbättrad utveckling av folkhälsan. Utvecklingen går med ökade fart åt motsatt håll bl.a. beroende på hur skolmedicinen snöat in på några helt felaktiga hypoteser om sambanden mellan kost, blodfetter och sjuklighet. Detta har sedan lett till att det inom industrin skapats enormt stora ekonomiska intressen som effektivt sätter stopp för att bryta den skenande sjukligheten.
Styrda av läkemedelsindustrin har skolmedicinen slagit in på en väg där man mest försöker dämpa symptomen på metabola sjukdomar med olika ohyggligt lönsamma kemiska preparat och där man systematiskt motarbetat alternativa metoder och gammal beprövad naturmedicin. Den medicinska forskningen drivs idag främst av industrins intressen av att hitta lönsamma patenterbara kemikalier med medicinska effekter och ett intresse hos forskare att bli snuskigt rika på att hitta dessa preparat. Att det man tar fram i allmänhet är främmande för människans metabolism, gör att kemikalierna inte bara har den avsedda effekten utan även kommer med mer eller mindre svåra biverkningar. Läkemedelsbiverkningar är därför idag en av de vanligaste orsakerna till sjuklighet och förtida död.
Jag delar Annika Dahlqvists farhågor att KAM:s förslag rörande alternativmedicin inte på långa vägar räcker för att bryta den metabola pandemin som årligen leder till 40 miljoner förtida dödsfall.
Det som måste göras för att vända utvecklingen är att radikalt orientera om den medicinska forskningen, från symptomdämpning till att söka vägar att se till att inte människor får dessa sjukdomar över huvud taget. Det är vad Annika Dahlqvist ägnat sig åt under senare år.
I mina kontakter med den skolmedicinska världen under de senaste 25 åren har jag ytterst sällan stött på något intresse för att hjälpa människor att hålla sig friska genom att välja en bättre kosthållning än den industrimat som tillhandahålls av livsmedelsindustrin. De fettskrämda kostråd som presenterats har därtill varit helt kontraproduktiva och har snarast ökat sjukligheten.
När jag satt som ledamot i Cancerfonden upplevde jag detta ointresse och när jag som huvudman i Hjärtlungfonden föreslog en sådan omorientering, då fick jag sparken som huvudman. Motivet var att fondens anseende skulle skadas av att stödja en forskning rörande kost och sjuklighet.
Den fråga man måste ställa sig är, om inte det mycket intima samarbetet som sker mellan läkemedelsindustrin och samhällets forskningsinstitutioner som t.ex. Karolinska Institutet (KI) måste brytas. Jag går nästan dagligen med min vovve igenom KI:s mycket omfattande anläggning i Solna där det byggs som aldrig förr och slås jämt av hur allt verkar starkt infiltrerat av industrin.
Forskare anställda av samhället uppmuntras att hitta nya kemikalier som de kan patentera och sedan sälja till industrin eller starta egna företag kring. Samhällets forskning är inget annat är ett starkt subventionerande av Big Pharma. Drömmen om den hägrande storsäljaren är tyvärr det som driver många forskare avlönade med våra skatter, mer än en strävan att hjälpa människor att inte bli sjuka. Varje nytt fall av Diabetes-2, cancer, ateroskleros, Alzheimer m.m. är en ny kund som genererar inkomster. En patient som man lärt att äta rätt och som inte får dessa farliga sjukdomar genererar inga inkomster till skolmedicinens intressenter, men den minskar samhällets kostnader och är bra för samhällsekonomin.
Det problem som jag pekar på här kräver att de politiska beslutsfattarna tar sitt ansvar och ser till att samhällets medicinska forskningsinstitutioner får ett helt annat mandat än det de bevisligen har idag. Det är hög tid att tillsätta en utredning som har till syfte att ta fram radikalt nya riktlinjer för den skomedicin som bedrivs i samhällets regi. Huvudmålsättningen skall vara att satsa på forskning som ger samhället fungerande verktyg för att hjälpa människor att undvika att bli sjuka. Först i andra hand skall man ägna sig åt att ta fram metoder och preparat för att bromsa sjukdomssymptom. Detta är den enda framkomliga vägen för att bryta den metabola pandemi som hotar hela vårt samhälle.
Det problem jag ser är, hur vi skall få en politikerklass som i stort sett saknar all kvalificerad utbildning att begripa detta och förstå vad som krävs. På den punkten är jag pessimist. Det är mot denna bakgrund som vi bildat Riksföreningen för Metabol Hälsa för att verka för att hjälpa människor till ett friskare liv genom självhjälp.
Stöd oss genom att bli medlem i vår nu snabbt växande folkrörelse.
Lars Bern
