Hur bestäms vad som är ohälsa?

Vi är några som startat Riksföreningen för Metabol Hälsa. Tanken är att föreningen på olika sätt skall verka för att hjälpa människor att kunna leva ett hälsosamt liv och förbli friska långt upp i åren. För att kunna avgöra om vi är friska behövs bättre kunskaper än idag, om vilka tillstånd som är och inte är ohälsa. För detta krävs bättre och mer välgrundade medicinska markörer som skiljer på hälsa och ohälsa, än de som används inom skolmedicinen idag.

När vi söker läkare för att vi har symptom som kan tyda på ohälsa, tas i allmänhet mer eller mindre omfattande labprover som mäter ett stort antal parametrar som förhoppningsvis indikerar om vi är friska eller kan ha någon sjukdom. Det rör sig vanligtvis om en lång rad substanser i blod, urin och avföring som man kan mäta tillsammans med blodtryck, vikt, puls och hjärtrytm (EKG). De uppmätta värdena jämförs sedan av vår läkare, med vad som anses vara ett normalt intervall som värdena skall hålla sig inom hos en frisk individ. Avvikelser från det normala ligger sedan till grund för läkarens diagnos och förskrivning av mediciner.

Idealet är att normalvärden för flertalet uppmätta parametrar fastställas genom att kontrollera normalfördelningen över hela populationen och sedan mellan vilka värden större delen av populationen i det aktuella samhället ligger. Om våra labprover ligger inom vad som anses normalt är det en indikation på att vi är friska.

Vid avvikelser från normalvärden kan ofta undersökande läkare förskriva något eller några kemiskt preparat (s.k. medicin) som skall påverka det onormala värdet, så att det hamnar inom normalintervallet. Ju mer avvikelser läkarna kan registrera ju mer medicinska preparat skrivs ut och ju större blir läkemedelsindustrins försäljning.

Industrins inflytande

Den globala läkemedelsmarknaden rör sig idag om flera tusen miljarder dollar per år. Den står och faller med att så många personer som möjligt bedöms vara i behov av något eller några medicinskt preparat. Det innebär att industrin har ett starkt intresse av att kunna påverka de gränsvärden för ohälsa som fastställs av sjukvårdande myndigheter, så att så många som möjligt får en eller fler diagnoser som motiverar förskrivning av olika preparat.

För tolv år sedan genomförde de två journalisterna Susan Kelleher och Duff Wilson vid tidningen Seattle Times en undersökning av, hur gränsvärden mellan hälsa och ohälsa som krävde behandling fastställdes.

Journalisterna börjar sitt reportage med att konstatera att du kommer in på doktorns mottagning och ställer dig på vågen. Förra året sa doktorn att du var överviktig, nu säger han att du är fett trots samma vikt. Hans sköterska tar ditt blodtryck och konstaterar att du har för högt blodtryck, trots att ditt blodtryck är detsamma du haft i flera år och ansetts vara frisk. Du lämnar mottagningen med huvudet surrande av oro och näven full med recept och ansluter dig till de 40% av amerikanerna som står på ett eller fler receptbelagda piller var dag, i avsikt att förhindra mer allvarliga problem. Plötsligt är du sjuk, bara därför att definitionen vad som är sjukligt har ändrats.

Vad journalisterna fann i sitt undersökande reportage var, att bakom dessa ändrade definitioner av vad som är ett sjukligt tillstånd som kräver behandling, fanns de företag som säljer de nyförskrivna pillren.

Antalet personer med minst en av fyra vanliga medicinska diagnoser har ökat dramatiskt under senare decennier bara på grund av ändrade definitioner av vad som är ett sjukdomstillstånd. Senare tids definitioner innebär att 75% av den vuxna amerikanska befolkningen numer har en sjukdomsdiagnos.

Förändringen av diagnosen högt blodtryck från över 160/100 mmHg till 140/90 mmHg innebar en ökning av amerikaner med högt blodtryck som kräver medicinering från 39 miljoner till 52 miljoner. Senare års nya rekommendationer att sänka gränsen för behandling ytterligare till 130/80 mmHg, har säkert adderat ytterligare 20 miljoner minst. Nästan alla dessa människor ordineras att ta sannolikt ett helt batteri med olika blodtryckssänkande piller med en rad allvarliga biverkningar.

När det gäller högt blodtryck borde det finnas olika gränsvärden för medicinering beroende på ålder. Att sätta in ett helt batteri med blodtryckssänkande preparat på en gammal människa kan få mycket oönskade effekter. För att hjärnan skall få tillräcklig syretillförsel behöver sannolikt många gamla med stela blodkärl ett lite högre blodtryck än en ung människa. Många fatala fallskador bland äldre p.g.a. svimningsanfall skulle sannolikt kunna undvikas om man accepterade ett högre blodtryck utan att medicinera. Det skulle inte heller förvåna om för lågt blodtryck hos äldre ökar risken för demensutveckling.

Sänkningen av gränsen för övervik från över BMI 27 till BMI 25 ökade antalet amerikaner som diagnostiserades som överviktiga från 71 miljoner till 101 miljoner.

Förändringen av diagnosen högt kolesterol från över 240 mg/dl ned till 200 mg/dl ökade antalet amerikaner som av skolmedicinen med diagnosen från 50 miljoner till 92 miljoner.  Sannolikt står över 50 miljoner amerikaner på statiner som konstaterats ge allvarliga biverkningar och som påskyndar åldrandet och ökar cancerrisken. I Sverige rör det sig om nästan en miljon som står på detta farliga preparat. Vad värre är, denna medicinering är helt kontraproduktiv, eftersom senare tids forskning visat tydligt att främst äldre med förhöjda kolesterolnivåer är de som lever längst och är friskast.

Att gränsvärdena för sjukligt högt kolesterol har sänkts, när forskningsresultaten snarast talar för att de borde höjas, är ett tydligt tecken på att det är andra intressen än folkhälsan som styrt valet av gränsvärden för behandling. Det tillstånd som kräver behandling är om patienten har den ärftliga sjukdomen hyperkolesterolemi som anses föreligga vid nivåer över 300 mg/dl eller om patienten är en medelålders man med en tidigare infarkthistorik.

De ytterst små positiva resultaten av behandling med statiner som trots allt noterats, kan sannolikt helt förklaras med att statiner, utöver att sänka kolesterolet, även har en svagt antiinflammatorisk effekt. Den effekten skulle mycket säkrare kunna uppnås genom att ge personerna något betydligt enklare antiinflammatoriskt naturpreparat utan biverkningar. Alternativt skulle man kunna anmoda personerna att motionera lite mer.

Hur blir en läkare medicinsk expert?

Vad de två journalisterna vid Seattle Times fann var att bakom de kraftigt skärpta gränsvärdena stod en rad framstående medicinska experter med starka bias till en lång rad läkemedelsföretag. I expertpanelen som fastställde gränsvärdena för högt blodtryck hade inte mindre än nio av elva experter ekonomiska band till industrin. Nyligen har vi kunnat läsa i svenska tidningar om hur även svenska läkare tar emot stora summor från industrin.

Ledamöterna i medicinska paneler som definierar vad som är sjukligt och som skriver riktlinjer för behandling anses vara toppexperterna på sitt område. Vad som är mindre känt är att Big Pharma ofta står bakom dessa experters väg till berömmelse. Det går till så att industrins försäljningsavdelningar letar igenom apoteksdata för att finna de som oftast förskriver mediciner till de patienter man har som målgrupp. De aktuella doktorerna bjuds in att delta i utprovningen av nya preparat. De ombeds att hjälpa till att hitta den bredast möjliga användningen för aktuella preparat.

Företaget ställer upp med forskningspengar, hjälper till att rekrytera patienter för forskningen och hjälper till med publicering av forskningsresultat, så att godkännande av preparaten förenklas. Man hjälper ofta den aktuella forskaren med det tidsödande jobbet att skriva tidskriftsartiklar. Företagen arrangerar och betalar sedan för konferenser vid vilka, de på detta sätt skapade experterna får betalt för att prata om de nya preparaten för andra läkare. Forskarna får hjälp med medieträning och utformning av föredrag. Journalister som kommer med förfrågningar om de nya preparaten hänvisas till den aktuella forskaren, vilket stärker dennes expertstatus.

Så skapas medicinska experter med starkt medverkan från industrin.

Journalisterna fann även att ett viktigt organ som FN:s World Health Organization (WHO) tar emot pengar från industrin och dess exporter sitter ofta med en stark bias till industrin. Det är de experterna som ofta har ett avgörande inflytande över de gränsvärden som väljs. Vad man lätt kunde konstatera var att gränsvärdena alltid gick i en riktning som innebar en expansion av marknaden för industrins preparat.

I Riksföreningen för Metabol Hälsa kommer vi framöver att hålla ett öga på alla dessa kriterier för att fastställa ohälsa och se till att de inte styrs mer av industriintressen än av patientintresset. Mycket talar för att vi den vägen kommer att kunna medverka till en betydande reducering av dagens överförskrivning av medicinska preparat som gör mer skada än nytta.

Lars Bern

Om du vill bli medlem i Riksföreningen för Metabol Hälsa (RMH) kan du sätta in årsavgiften 200 SEK på bankgiro 195-1607 och ange namn och mejladress. För utlandsbetalning gäller BIC/IBAN: HANDSESS / SE79 6000 0000 0004 5848 8631. Föreningen har sitt säte på Dalarö med adress Box 55, S-137 25 Dalarö.